En riktig bemärkelsedag...



Hej mina vänner, idag är det en STOR dag....Bloggen firar 3 år, Maila fyller 10 år, o jag o dottern har namnsdag... Hur har vi då firat denna dag...? Nja, inte så värst faktiskt...Såklart fick Maila ett gäng presenter, o att se henne öppna dem är rätt kul...Namnsdagar är inget vi firar mer än att vi säger grattis till varandra...räcker så bra så.



Åh vad kommer matte o lillmatte hem med för något spännande (ja förutom korgen som jag inte kunde motstå, den fick följa med hem från Maxi)...



Presenter till fyrfotingen...







Inte helt lätt att öppna presenter utan händer så lite hjälp fick hon....(som ni ser är det dax för klippning igen...men det får jag ta en annan dag, kan ju inte förstöra hennes födelsedag med att göra det hon avskyr mest av allt ;)

Hoppas ni har haft en fin helg...O ja, skorna funkar perfekt, skönt att slippa bli blöt om fötterna vid alla mina promenader.....

/kramar på er alla

Viktig vikt...



Vikten av vikten är viktig....
Jag menar, för några år sedan var vågen min både bästa o värsta vän....Jag hade träff med den varje dag, o den kunde göra mig lessen...eller glad. Skulle den visa något/några kilo mer än jag ville, så var dagen förstörd (nästan). Jag kunde komma på mig själv att flera gånger under dagen tänka på det där kilot som jag tyckte var mer än godtagbart....Vågen fick även följa med på semester, för att lämna den hemma var otänkbart, jag ville verkligen ha koll....Nu har jag inte vägt mig på ca 1 år, jag har inte slängt ut vågen, men gömt den under högskåpet i badrummet, o mitt möte med den nuförtiden inskränker sig till dammtorkning...Jag måste säga att det känns SKÖNT....(skulle kanske gå med i AVV=anonymavägavägrare ;). Jag får inte svart på vitt att jag väger si eller så utan jag känner det på kläderna, o ser ju såklart det i spegeln. Man matas överallt med att man ska vara smal o det är lika med fint...eller hur? O visst, jag vill oxå vara smal, både av hälsoskäl o såklart vill jag med kunna klä mig snyggt i fina kläder (som ofta är gjorda för smalisar...).

Som den gottegris jag är så är jag glad att jag även gillar att röra på mig (annars hade jag rullat fram)....Idag tog maken ledigt o vi for till stan med ungdomarna. Vi gick o shoppade lite, åt på en Thai resturang och var på bio, Percy Jackson blev det....Vi hade en trevlig avslutning på sportlovet...

Ett par nya gångskor fick följa med hem, ett par Nike i GORE-TEX material, o det ska bli spännande att se om jag kan slippa bli blöt om fötterna nu när jag är ute o går......





Jag "struttar" omkring i dem här hemma för att gå in dem..vill ju så gärna gå med dem imorgon då det blaskar ute...nu är nog snön på väg bort...

Ha en skön kväll o trevlig helg

/kramar

Brickbordet är tillbaka...



Ja har man inget roligare för sig så kan man ju flytta möbler....Speciellt om det är ett litet o väldigt lätt brickbord så behöver man inte anstränga sig överdrivet heller..



Detta brickbordet har stått i gästrummet/äldste sonens rum (när han är hemma), fast jag tycker om det för mycket för att det ska stå där...Nu fick det komma tillbaka in i vardagsrummet..





O vilket bekymmer då....hur ska jag ha skålarna, ihop eller var för sig....hihi..Tur man inte har större bekymmer än så ;)

Ha en skön kväll

/kramar

En liten uppdatering...



Hej mina vänner....
Ja, nu har det gått lite väl långt sen senaste inlägget...Men förra veckan var händelserik på både roliga saker o sen en mindre rolig sak som har tagit mycket tid o tankeverksamhet i besittning. En sak som är mellan två vuxna människor som har orsakat en storm i ett vattenglas. Att ta ställning är inte alltid lätt, men att finnas där för att stötta är så mycket enklare, tycker vi.....hur allt slutar återstår att se...

Roligt hade vi i Torsdagskväll när moster bjöd på en tre-rätters middag...Jag, mamma, syster o kusinen (mosters dotter) var bjudna på en mycket trevlig kväll med supergod mat o en efterrätt som smälte i munnen...mm, måste ta reda på receptet o då lägger jag såklart ut det så alla ni kan ta del av det...Skratt o lite flams blev det ;)

Snart fyller jag år...igen, vad tar tiden vägen...Jag har länge sagt att jag önskar mig ett Wii i present (kanske ingen vanlig önskan för en kvinna i min ålder ;). Jag har aldrig spelat det men eftersom jag tycker om att röra på mig så tycker jag att det verkar kul. I Lördagskväll bjöd grannarna in oss på äppelpaj o efter melodifestivalen så fick jag äntligen prova på att spela...oj, vilken rafflande tennismatch jag o grannen bjöd på...hihi, så kul....Att stå stilla är ju en omöjlighet för mig...med kasstrumpor på så for jag över hela golvet o en liten krock blev det oxå...men jag klarade mig utan några blåmärken...Skitdålig var jag däremot på att köra bil....jisses vi skrattade så åt mina okunskaper, tårarna rann när jag körde på det enda trädet inom synhåll....men jag tyckte det var svårt...

Jaja....den här gjorde jag oxå förra veckan...





En sjal (jag tycker den ser skarpare ut i färgerna på bilden än i verkligheten)....När jag var klar med den o virade den om halsen så....nej, den är sticksig....Jag brukar inte vara så känslig, men att ha den mot bar hud var inte skönt...Nej, den får jag ha om axlarna till sommaren när vi sitter ute o grillar framåt kvällningen.....ja om ett bra tag då. Vi har mer snö än jag någonsin kan minnas att vi haft :)

Ja, det var lite uppdatering från mig, hoppas ni har det bra. Här har barnen sportlov...o visst sportas det..hihi..Låååånga sovmorgnar...bokläsning...dataspelande..o, nej inte så många utomhusaktiviteter...än.

Kram på er



Lite Fredagstankar...



Ibland blir livet inte som man tänker sig, o det är kanske det som är felet...att man tänker o planerar för mycket, då kan så mycket gå fel....Livet är heller inte rättvist, nej livet är fullt av orättvisor...Det är orättvist att folk svälter, att folk är utan hem, att folk är ute i krig, att folk är utan jobb, att folk oroar sig för sina barn, att folk ororar sig över ekonomin osv...O vem kan gradera folks olika svårigheter? Vem kan säga vilket som är värst? Har man inte varit ute i krig eller varit med om något annat "hemsk" så kan tex. oron över hur barnen klarar sig i skolan vara fruktansvärt jobbigt.  Ingen vet vad "grannen" går igenom, vilka sorger de bär med sig...Jag menar att jag tror att alla har tider i livet då allt känns jobbigt och kanske meningslöst.....Men, jag tror också att morgondagen kan bli bättre, att man måste tro så....Livet har sina ups and downs, och att tro att ingen annan har det, då lurar man nog sig själv, ingen har bara ups hela livet...

Jag önskar att alla som har en jobbig period i sitt liv nu, ska kunna blicka framåt, fram mot en ljusare framtid...När allt känns som jobbigast, tänk... det kan bara bli bättre.

En trevlig helg önskar jag er alla...



Alla hjärtans dag är det på Söndag, strunta i alla butiker som skriker.....KOM O KÖP "detta" till dina nära o kära på alla hjärtans dag...Nej, ta hand om varandra istället o gör något trevligt tillsammans...

/kramar

Återupplever min skönaste o jobbigaste promenad...



Att en förkylning kan kännas så jobbig.....Jag vet inte om det är nysningarna, snorandet, frossan eller huvudvärken som är värst. Dottern har samma symptom så idag fick skolan klara sig utan henne... Jag ska egentligen inte klaga för jag är sjuk sällan och även barnen brukar klara sig bra. Lite innemys och lugna takter så är vi snart på benen igen....Dock saknar jag min dagliga promenad, det kan verkligen bli som ett "gift"...ett nyttigt sådant då. Därför återupplever jag förra veckans skönaste och jobbigaste promenad genom att visa foton på den. Jag och Maila gick i knädjup snö där ingen gått innan....väldigt jobbigt men sååååå vackert.



Här hade någon gått innan..







Här....orört o så vackert....skuggan, ja det är jag det ;)



Att plöja med nosen i snön är tydligen jättekul...



Ja, Maila hon gick med tyngder stor del av promenaden..hihi, kanske dax för en klippning..

Ha en skön kväll

/kramar

Smyckesträd...



Ibland när syster o småtjejerna har varit här så kan man hitta leksaker (som man trodde att man städat undan) på lite konstiga ställen...Dock inte igår, detta stället var väl det enda rätta...



Vad är det som hänger på mitt träd???



Jaha, ett litet armband...o ja det är ju ett smycke, o trädet är ju ett smyckesträd...perfekt :)

Mini (4 år) är ju som jag nämnt innan väldigt glad i min dotter (o i mig oxå :). Hon brukar alltid säga till dottern när hon ska åka hem därifrån : Ser du, jag är ledsen (så tar hon med fingret under ögat). I Torsdags var hon lite sur på min dotter (för hon förstod inte riktigt vad Mini menade när hon kommenderade dottern vid spagettidockorna)...Så hon skulle sitta jämte mig osv. När dottern skulle åka hem därifrån så säger Mini : Ser du, jag är glad...hihi, dottern blev nog lite förnärmad, men det hade gått över till dagen efter då de sågs igen...

Jaha, då är det deltävling 1 i Melodifestivalen.....såklart kommer vi att sitta bänkade. Hoppas på en vinnare som jag gillar (förra året blev jag ju så sur så den stora finalen fick klara sig utan mig ;)

Ha en skön Lördagskväll

/kramar

Röda ljusstakar o krabbor...



Fredag igen...veckans bästa dag, eller hur? ¨
Väntar fredagsfikagäster o det står snart en rabarberpaj i ugnen som ska avnjutas....Perfekt att en hel låda full i frysen med frukt o bär att göra goda pajer av (sen blir det ju ännu godare att äta en sådan paj mitt i vintern ;).

Som jag nämnt innan så har den röda färgen fått vara kvar som accentfärg i vardagsrummet, o jag gillar det fortfarande. Ganska kul var det ju då att hitta röda ljusstakar från serholt, till ett väldigt förmånligt pris efter jul. Det är precis som att allt rött ska bort då, att färgen inte direkt accepteras annat än till jul...konstigt.



Jag satte dem tillsammans med mina röda hyacintglas (som används som ljusstakar) som en grupp på bordet.....





Sist jag var på Ikea köpte jag tyg som jag sydde två nya kuddar av....Såklart var det lite rött i..i form av krabbor. So yes, we have crabs in our sofa....(stavning?)

Nähä, nu ska jag sätta in pajen i ugnen...

Ha en fin Fredag och helg
/kramar

Jo, jag har fått så jag tiger...



Ja okej, jag älskar snö, men nu är jag faktiskt rätt nöjd...







Gick ett steg utanför dörren, o då ser det ut såhär.....Ganska tung snö att skotta så det är tur att uppfarten inte är så stor...

Nej jag tror jag vill gå in igen...



Därinne brinner en brasa i kaminen så jag går in istället ;)

Visst märks det att dagarna har blivit "längre". Idag får tom. dottern gå hem från konfirmationsläsningen själv (jag brukar köra o hämta henne, o det har inget att göra med att jag vill curla (även om jag är lite av en curlingmamma) henne, nej jag vill inte att hon ska gå i mörkret hem på kvällen).

Såg ni bygglov igår?? Då såg ni lite av min hembygd oxå...ja om ni kommer ihåg den där antikaffären. Den har jag visat i ett tidigare inlägg. Jag o syster (vi var däruppe igårkväll o bastade o kollade på bygglov) blev sugna att åka dit, det var ett tag sen nu....

Nähä, på träningsstassen för ett 75 minuters step up pass....

Ha en fin kväll
/kram

Snö...ja, jag älskar snö...



En del må tycka att jag är knäpp, meeeen jag älskar vintern när den är som den är (o har varit) just nu. Mycket snö, (för ovanlighetens skull) och i helgen hade vi många minusgrader. Jag tycker nästan det är magiskt att gå på långpromenad med rimfrost i håret o varm andedräkt som gör stora moln omkring mig där jag drar fram...Konstigt är det, eftersom jag älskar sommaren lika varmt...Det är ytterligheterna jag gillar...mellanväder, höst o vår är inte lika eftertraktade av mig.



Sjön ligger under ett täcke av is och snö...så vackert.



Ja, vad gör jag då som tycker det är så kul med snö???? Nja, åka pulka är ju kul, men inte ensam...barnen är inte lika intresserade av att följa med mamma ut o åka pulka...Men häromdagen när jag o dottern var ute på en kvällspromenad så avslutade vi den med en liten handling på Maxi. När vi kom ut såg jag att de skottat en enormt stor vall vid ena sidan av parkeringen. Jag sa till dottern : Om jag varit barn nu, hade jag suttit däruppe...Jamen då gör vi det då säger hon. (hon trodde nog jag skulle banga...) Japp, sagt o gjort, upp skulle vi. Väl däruppe hade vi fin utsikt över parkeringen. När syster o hennes son kom ut från Maxi började vi vifta o skrika till dem. HALLÅ!!!! Syster skrek : Va, vad gör ni däruppe!!! Nja, sitter svarade vi... : Är det inte kallt, skriker hon! Nejdå svarar vi....Efter ett tag blev det lite kallt om gumpen så då klättrade vi ner o gick hem...Har ingen aning om vad folk tyckte om oss...o jag bryr mig inte heller....I LOVE SNOW...så är det.

Ha nu en fin start på veckan.
/kramar